Agnes Wold sommarpratar!

Ni har väl inte missat att So Called Science-favoriten Agnes Wold sommarpratade igår? Jo, jag hade det men har tagit igen. Lyssna och bli en lite mindre livrädd småbarnsförälder!

So Called Science skulle kanske börja producera samlarkort?

Varning för godis! - eller hur man torterar data tills den erkänner

Rubriken är rätt, men sen blir det fel ändå. Viss mat kopplad till depression, skriver SvD, och Vetenskapsnyheterna i P1 (eller är det vanliga nyheterna?) rapporterar att margarin, smågodis och rött kött är kopplat till depression. Fullt rimligt, tänker jag. Den som är deprimerad orkar sällan fixa ekologiska långkok med lågt GI.

Sedan lyckas man, oklart hur, få det till att det är maten som orsakar depressionen. Eller, det verkar finnas nån sorts idé att maten driver inflammation som i sin tur driver depression. Huruvida det är rimligt får medicinare bedöma, men sist man skulle bota depression genom att bota inflammation var det ju inte riktigt så  enkelt. Framför allt undrar jag hur man kan vara så säker på att inflammationen  driver depressionen och inte tvärt om. Men kausalitet är ju aldrig viktigare än ett fett pressmeddelande som i sin tur ger göttig mediauppmärksamhet.

Men även den som bara ville fastställa att sambandet finns så är ute på hal is. Ett starkt samband hittades nämligen bara om man jämförde den femtedelen som åt "sämst" med den femtedel som åt "bäst". Min handledare kallar det för att "massera" sin data lite, tills den visar nåt intressant. De som är mindre diplomatiska kallar det för att tortera data tills den erkänner*.

Martin Ingvar uttalar sig i P1 och låter väldigt positiv till studien. Jag tror inte, eller vill inte tro, att en senior och uppburen forskare som Martin Ingvar inte vet skillnad på kausalitet och korrelation, och att det bara är P1 som klippt hans citat så att det låter som att  han inte vet det. I slutet av reportaget säger han nämligen att kost, likväl som depression, är kopplat till ekonomi och sociala faktorer "och för den gruppen räcker det inte att ändra kosten". Fortfarande inga quick fixar alltså. Vilken överraskning!

*Citatet "If you torture the data enough, nature will always confess" tillskrivs Nobelpristagaren Ronald Coase.

Update: Även DN hänger på, och missuppfattar redan i rubriken.

Signifikant choklad och annat smarrigt

Publiceringsbias kallas det inom forskarvärlden, det faktum att studier som visar signifikanta resultat blir publicerade i mycket högre utsträckning, än studier där man inte kan dra någon säker slutsats. Till vetenskapsjournalistikens område kan vi foga termen gotte-publiceringsbias: fenomenet att om något riktigt smarrigt (och med tvivelaktigt näringsinnehåll) visar sig vara nyttigt för dig, så kommer studien få stort genomslag i media.

Veckans fall av gotte-publiceringsbias står DN för, när man deklarerar att konsumtion av choklad skyddar mot stroke. Och Ekot går steget längre: Nu är choklad medicin mot stroke! (Nobelpris nästa?). Studien avser 37 000 svenska män som bland annat svarat på frågor om kostvanor och som sedan följts upp i olika register under en tioårsperiod. Studien visar att  de män som åt ca en halv chokladkaka i veckan drabbades av stroke i mindre utsträckning än de övriga.

Innan vi alla börjar bunkra Marabou-kakor kan vi tänka på några saker. I DN-artikeln säger forskaren aldrig att chokladen faktiskt skyddar mot stroke, bara att man har hittat ett samband. Det hindrar dock inte DN:s redigerare att sätta en rubrik som om det vore ett orsakssamband. Vad vi inte kan veta är om det faktiskt är chokladen som skyddar eller om det är så att de män som tycker om choklad också har andra egenskaper gemensamt, som inte fångas upp i frågeformläret. Eller kan det finnas en gen som gör att chokladhatare oftare får stroke?

Nästa gnäll jag har kan vara jobbigt att läsa om tycker att sannolikhetsteori är rena grekiskan, men bear with me: om man samlar in massor med data om en stor grupp människor, tänk dig minst 15 000 pers och ett formlär med minst 100 frågor om kosten. Sedan kommer vi på att vi vill kolla om kosten har ett samband med en variabel vi är intresserade av exempelvis att drabbas av stroke eller att få fortkörningsböter. Vi matar in allt i datorn och hurra! visst fick vi några p-värden på under 5%. Tonfiskätarna åker inte fast för fortkörning alls lika ofta som icks-tonfiskätarna. (Obs, detta exempel hittade jag just på!)  Problemet är bara det att det om vi samlar in 100 variabler som alla inte har samband med den variabel vi vill mäta, så kommer vi, rent sannolikhetsteoretiskt, att hitta ett antal samband ändå, som bara beror på slumpen. I genomsnittsfallet kommer just 5% av variablerna vara signifikanta, eftersom det var just den gränsen vi satte upp.

Det här är ett populärt sätt att bedriva forskning, och den har sina poänger, men man måste vara försiktig med resultatet. Verkar det rimligt att tonfiskätning skyddar mot fortkörning? Finns det tidigare forskning som tyder på att detta samband finns, eller är det en av de förväntade fem procenten? I just chokladfallet finns det tidigare studier som tyder på att resultatet inte är nonsens, men det det kan vara värt att tänka på, nästa gång media talar om att du får dricka (nästan) hur mycket rödvin du vill. Eller kaffe. Eller....

(Samma studie refereras i SvD här.)

(Jag kommer fortfarande inte år Neurology från jobbet, (och inte ni heller), men ett abstract till den kommande publiceringen finns här.)

Ameh va ska man HA det till?

En diskussion som Vetenskapssverige (och världen?) aldrig tröttnar på är den om nyttan humanistisk (och i viss mån samhällsvetenskaplig) forskning. Göran Rosenberg försökte med en ny twist på det hela i gårdagens Godmorgon Världen: Letandet efter Higgs-partiklen har kostat förti tusen miljarder (typ), men vad ska man HA det till? Sedan tycker han att man borde ge mer pengar till humaniora, för att all ny kunskap är meningsfull, oavsett om man kan ha den till något.  Och mellan raderna: humaniora är jättebilligt!  Som om kunskapen vore bättre för att priser per producerad kunskapsenhet (vad det nu är) är lägre. Då kan vi lika gärna fortsätta att fråga "vad vi ska ha det till".

Annan sak som dök upp under semestern: DN "granskar" SCB:s datainsamling och bortfallsfrekvenser. God morgon! Kör samma koll på era egna mätningar framöver så blir jag livstidsprenumerant.

What would House do?

Vetenskapsradion rapporterar glädjande att 80% av de flickor som erbjudits gratis vaccin mot HPV-virus har valt att vaccinera sig, och således verkar den skräckpropaganda som då och då bubblar upp i media inte haft effekt.

Efter twitter-tips har jag också hittat "Jaqueline" från P3 Nyhetsguiden-inslagets blogg, och där framstår det som att hon först hittat information om biverkningar från en antivaccin-site som är mer än lovligt förvirrad, och först sedan fått "diagnosen" om vaccinbiverkning. Läkaren hade i alla fall uteslutit några andra diagnoser, men still, det är väl inte riktigt Doctor House-klass på det hela....

(För övrigt har jag hemtenta, och tar mig därför tid att väcka liv i bloggen, samt läsa detta: Here Is How We Know Gardasil Has Not Killed 100 People.  Det borde P3 Nyhetsguiden också göra).

På med foliehatten, P3 Nyhetsguiden

Det här var ju riktigt dåligt, P3 Nyhetsguiden.  Man vill göra en så "granskning" av Gardasil (vaccin mot HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer). Man citerar ett par icke namngivna amerikanska hemsidor om hur farligt Gardasil är. Man intervjuar en tjej som säger sig ha drabbats av biverkningar av vaccinet. Tjejen i reportaget citerar sin läkare som "träffat flera unga tjejer som fått biverkningar men inte själva satt det i samband med vaccinet".  Man inser inte, eller glömmer att tala om, att ett samband i tid (Jaqueline i reportaget fick sina problem efter att ha tagit sprutorna) inte behöver vara ett orsakssamband.

Jag tycker absolut att det är bra att P3 Nyhetsguiden granskar ett nytt läkemedel som ges till väldigt många unga, men vad man helt verkar ha missat är att granska de som kommer med kritiken. Jag har inte kollat dessa icke namngivna amerikanska siter, men en av de största svenska anti-Gardsilsiterna (tänker absolut inte länka till den)  är, när man läser den, helt klart skriven av någon som inte har alla hästarna i stallet. Borde inte P3 Nyhetsguiden även granska informationen där? På sidan påstås t ex att Gardasil innehåller kvicksilver, vilket inte stämmer. Och hur är det med alla de dödsfall som Gardasil påstås ha orsakat? En snabbkoll i listan ger vid handen att ett flertal är dödsfall med oklar orsak men som inträffat efter att den avlidna vaccinerats mot HPV-virus. Trovärdigheten känns sådär, tycker jag. 

Dessutom känner det som att man glömmer bort att tala om varför kvinnor (och kanske män?) ska ta vaccinet över huvud taget. By the way, det skyddar mot virus som kan leda till dödliga cancerformer. Och det skyddar inte bara den som tar vaccinet utan hens framtida sexpartners också.  Fantastiskt, eller hur? Man borde ska trycka en del på det också, så att de som står inför valet att vaccinera sig eller sin dotter kan ta ställning till saklig information istället för skrämselpropaganda.

En av programledarna/reportrarna är indignerad över att det inte ges information om alla möjliga biverkningar, även extremt ovanliga, till de som ska få vaccinet. Vad reportern inte verkar förstå att för extremt ovanliga biverkningar så är det också extremt svårt att säga om biverkningen beror på vaccinet eller att den som fått biverkningen fått en annan sjukdom vid ungefär samma tidpunkt. Det statistiska underlaget är helt enkelt för litet.

I kommentarsfältet till inslaget är signaturen Wenche Molhton upprörd över att man låter "flickor ta smällen" för ett vaccin som eventuellt inte är säkert, och att om det var män som skulle ta vaccin så... Kanske är det så, kanske inte. Men vad som gör mig upprörd är snarare när man inom vården, som i Jaquelines fall) skyller märkliga symptom på ett vaccin istället för att  utreda hennes Parkinson-liknande symptom ordentligt. DET gör mig indignerad.

Det kunde din morsa ha berättat för dig: Det behövs energi för att bygga vindkraftverk

Det kunde din morsa ha berättat för dig, sjunger Catti Brandelius karaktär Profersora, angående forskningsresultat som bevisar saker som vem som helst hade kunnat tänka ut. (Har letat som en galning efter låten, utan resultat). Generellt tycker jag att det är bra att man forskar på saker som många tar för givet, eftersom det är alltid är bra att ha belägg för saker och för att det allt som oftast visat sig att det som enligt sunt förnuft verkade vara vettigt inte är det.

Veckans Det kunde din morsa ha berättat för dig går till följande resultat: presenterat av Sveriges Radios vetetnskapsredaktion: Om vi räknar in klimatpåverkan från att bygga vindkraftverk, och andra anläggningar som producerar förnyelsebar energi, så kommer det ta längre tid att få ner de globala koldioxidutsläppen (genom övergång från exempelvis kolkraftverk) än om vi inte tar med utsläpp från byggandet i beräkningarna. Yep! Det revolutionerande resultatet här kan bara vara att ingen tänk på detta tidigare.

Om jag vore "klimatskeptiker" skulle jag argumentera såhär: vi får ändå inte ner några utsläpp genom övergång, så det är ingen idé (förresten behöver vi inte några utsläpp alls. För växthuseffekten finns inte. Och förresten är global uppvärmning bra). Nu blir rapportens slutsats att övergången måste gå ännu fortare, för att ta igen den effekt som byggandet har. Tur att vi kom det i tid, hörni!

Moderatmatte?

Sebastian Carlsson, pressekreterare till Reinfeldt,  gör lite som han vill med statistiken i Kaliber i P1 (som egentligen handlar om hot och våld mot myndighetsanställda): 

– Jag köper inte riktigt bilden av att klyftorna skulle ha ökat. Om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst och den tiondel som har högst inkomst, så ökar inte klyftorna så mycket.

Jaha, jag som trodde att ökade inkomstskillnader betydde att de som tjänade mest fick mer och/eller att de som tjänade minst fick mindre. Silly me!

(Ja, jag vet att det finns en massa olika mått på inkomstspridning, men att skära bort de lägsta och högsta observationerna i ett datamaterial är... i bästa fall kreativt, i sämsta fall fusk.)

Radiotips och lite raseri

Morgondagens Vetandets värld i P1 ska handla om dataspelsvåldsdebatten. Ska bli spännande att höra vad, i mitt tycke, Sveriges bästa vetenskapsredaktion har att säga om saken.

Update: Läser efter kommentarstips  Team KI:s "slutreplik" i DN igår. Min slutreplik är följande: Om man inte vet skillnaden på "samband" och "orsakssamband" borde man inte få kalla sig forskare (och hur man kan ha skaffat sig en doktorstitel är ett mysterium). Om man medvetet blandar bort korten i en stor  dagstidning är man för det första ohederlig och vilseledande och för det andra urholkar man allmänhetens förtroende för vetenskapen. Skämmes Andreas Olsson, Predrag Petrovic, Martin Ingvar, "forskare" vid Karolinska Institutet!

Journalister versus statistiker

Medierna i P1 är milt uttryckt ett rätt så pretentiöst program (dock i ordets bästa bemärkelse). De har också uppmärksammat att SVT gjorde ett stort nummer av Familjelivs undersökning om svenska kvinnors längtan efter hemmafruliv. De redogör dels för ungefär samma kritik mot undersökningen som jag tog upp, men diskuterar också med redaktören varför man valde att smälla upp nyheten så stort att de fick statsministern att uttala sig. De  får inget riktigt bra svar, men SVT:s vetenskapskommentator går i med på att det var "dålig journalistik". Jo, det var väl det minsta man kan säga...


Lyssna på programmet här.