Förbluffande resultat eller förbluffande tramsigt?

Jag kallar bullshit på en möss med mycket människoliknande beteende-artikel (MMMMB) i DN den här veckan  också.  Tror ni forskaren kom på att hanmössen med 5% större testiklas var "kaxigare" före eller efter forskaren fann detta "förbluffande" resultat? Och hur mycket varierar storleken på mustestiklar "naturligt"? Och kan det vara så att de helt enkelt växer om mössen får mera mat? Och när ska DN lära sig skillnaden mellan en vetenskaplig tidskrift och en populärvetenskaplig tidskrift?

Så många frågor, så få svar.

Mickey Mouse loves Mozart?

Av alla tramsiga rått-experiment kan detta vara något av det tramsigaste: råttor som efter hjärttransplatation får lyssna på Mozart återhämtar sig snabbare än de som får lyssna på Enya. For real? Tror verkligen inte att råttor har hjärna nog att höra skillnaden faktiskt. Om jag får gissa torde skillnaden bero på att musskötarna blir lugna av Mozart, snarare än entoniga pip (som enligt mig är det mest stressande som finns, kanske även för möss?). Att effekte uteblev på döva möss som fick höra La Traviata kan skulle ju kunna förklaras av att döva möss har sämre chanser att överleva från början.

För övrigt undrar jag varför de knäppaste råttförsöken alltid kommer från Japan (och varför DN envisas med att New Scientist är en vetenskaplig tidskrift).

Talar råttor i mobiltelefon?

Jag läser i DN att nya studier visar att råttungar som utsatts för mobiltelefonstrålning under fosterstadiet får betendestörningar (i högre utsträckning än andra råttungar), såsom hyperaktivitet och ångest. Man passar även på att intervjua två människor i väntans tider om deras mobilanvändning och eventuella räddsla för strålning. Jag undrar lite hur man vet att en råtta har ångest och gillar generellt inte när man sätter likheter mellan rått- och människobeteende. Jag ska dock inte dissa studien vidare, förutom att gnälla lite om att människor sällan talar i mobil nio månader i sträck.

I DN:s artikel citeras sedan en forskarna bakom studien som  att detta nya fynd kanske kan förklara de senaste årens ökning av betendestörnignar. Vilket är nästan komiskt, för ett mycket liknade exempel brukar vara med på en grunskurs i vetenskapsteori när man tar upp att korrelation inte innebär kausalitet, nämligen den om sambandet mellan radiolicenser och intagningar på mentalsjukhus. Gå om den kursen alltså, och återkom.

Bilden nyanseras något av Maria Feychting, professor och epidemiolog på Karolinska institutet, som säger att en del studier har visat på liknande resultat för människor, men också ger en rad andra förklaringsmodeller, exempelvis genetiska. Bra där! Ni kanske skulle ha frågat henne innan ni skrämde upp två random gravida, DN/TT?

Möss och människor och sex i rubriken

Sex förändrar däggdjurshjärnor, skriver DN, i en artikel som är någon sorts google translate-version av en lite längre text i Daily Mails nätupplaga, som i sin tur citerar New Scientist, där artikeln inte finns på nätet. I alla fall,  någon slags "tappar" mellan olika hjärnceller försvinner när handjuret börjar ha sex. Säkert inte omöjligt... om det vore så att man visste att de här tapparna tappas av själva sexet. I artiklen i Daily Mail, som DN länkar till, står det faktiskt att forskarna säger att råtthjärnan kanske  påverkas av blotta det motsatta könets närvaro, eller någon annan faktor. DN tar inte med detta, antagligen för att det är roligare med tvärsäkra resultat.

Jag forskar inte inom något med prefixet neuro- så jag ska inte uttala mig om hur man undersöker saker i hjärnan. Men jag måste fråga mig, varför det är så intressant att kolla på små gnagare som antagligen styrs till 100% av instinkt och sedan försöka extrapolera resultatet till att gälla människor som ju har betydligt mer komplexa hjärnor (även om jag tvivlar ibland)? Och kan det vara en nyhet att varje upplevelse, varje inlärning, faktiskt ändrar hjärnan, både hos råttor och hos större djur? Men finns det "sex" i rubriken kommer folk att läsa, därav värt att rapportera.

Sedan var det det där med att direktöversätta och korta ner en artikel. Det påstås i DN att honråttor med få sådana här tappar är "mindre mottagliga för sexuella inviter". Detta påstående finns inte med i Daily Mail, däremot att de har mindre "friskiness" (ett or5d jag var tvungen att slå upp) som betyder ungefär livlig eller lekfull, dvs har inget med raggningsbarhet att göra (inte för att råttor kan ägna sig åt så komplext beteende som raggning). Det där med sexuella inviter gällde när honråttorna inte längre fick sexdriftsökande hormoner (tack för det, Captain Obvious!).  Kanske är trötta honråttor bara äldre, vad vet jag?

Och DN, New Scientist är typ Illusterad vetenskap och INTE  att förväxla med Science.