Eller alltså, det finns ett starkt samband mellan ett lands chokladkonsumtion och antalet nobelpris. Det finns alltså goda (i dubbel bemärkelse) skäl att bjuda grannen också!Ät choklad, bli Nobelpristagare reuters.com/article/2012/1…
— Karin Bojs (@KarinBojs) October 11, 2012
torsdag 11 oktober 2012
Ät choklad, få nobelpris!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Jag håller på och läser vetenskaplig forskningsmetodik och har lust artikeln med sambandet choklad/nobelpristagare som del i en uppgift i trovärdighet. Min första tanke när jag läste artikeln var att det var ett skämt, men tydligen inte. Du som arbetar som doktorand, vad anser du om den? Är den som ett skämt i branschen, eller är den bara ett exempel på att man kan hitta en statistik signifikan korrelation mellan två variabler och presentera som vetenskap fastän det egentligen inte säger så mkt? Har du nåt bra litteraturtips i ämnet?
mvh hanna
Hej Hanna!
Artikleln är nog menad som ett skämt, men alltid finns det någon som tar den på allvar, och ja det är nog typisk forskarhumor :-). Siffrorna är ju rimliga, och tänker man ett varv till är resultat ganska väntat: länder där många har råd att äta choklad är troligtvis samma länder som har råd att satsa på forskning. Att dela ut massor med gratis choklad till exempelvis Nordkorea skulle knappast hjälpa dem att få några Nobelpris inom de närmsta åren.
Litteraturtips vet inte, det handlar mer om att tänka kritiskt än något man kan läsa sig till. Lycka till med dina studier!
Skicka en kommentar